GOTT NYTT ÅR 2016 OCH RESGALENSKAP
Jag packar. Det är inget nytt i mitt liv. Jag reser jämnt, det tror jag min familj och nära vänner instämmer i. Däremot har jag inte lärt mig packandets gåta trots ett helt liv kånkande på väskor i alla storlekar. Det är som att all resfeber kokar ner till detta, vad ska jag ta med? Plockar fram och lägger tillbaka. Inte så att jag inte kan "travel light", har trots allt rest jorden runt med en rygga och en microliten rullväska. Det gick det med. Men om det inte behövs så kan jag bli illamående av stress av alla val. Lena Endre sa i dokumentären minuten innan ridån gick upp för Dödsdansen; Jag måste spy. Just det, så är det i kulisserna innan ridån går upp för genrep och premiär ( och ibland längre). Men ändå, där står man man och utsätter sig. Och det är kanske det som är kärnan. För att gå vidare och utvecklas behöver man utsätta sig för den stora osäkerheten. Alltid lär man sig något nytt trots allt.